Simon Marcus Larson, född 5 januari 1825, Lilla Örsätter, Åtvidaberg, död 25 januari 1864 i London, var en svensk målare. Han tillhörde Dusseldorfskolan och skildrade naturens krafter på ett romantiskt och dramatiskt sätt. Larson hade en kort karriär och avled vid 39 års ålder, men ses ändå som en av Sveriges främsta 1800-talskonstnärer. 1856 var Larson i Dusseldorf och på julafton skissade han på ett solnedgångsmotiv vid den bohuslänska kusten, men Larson drömde om att måla en större tavla, hans atelje var alltför trång. Så en dag när han satt i stans populäraste caf?? och drack öl fick han id??n att han skulle måla i caf??lokalen. Sagt och gjort så hyrde han lokalen i 14 dagar. Duken han spände upp var 10-12 fot hög och 18 fot bred. Efter 10 dagar var tavlan klar. Tavlan ställdes ut på akademien och det byggdes en utsiktsramp för att åskådarna skulle få en överblick över tavlan, priset var 5 Silbergroschen per titt och det annonserades att intäkterna skulle gå till välgörande ändamål, vilket fick stort uppseende, särskilt bland övriga konstnärer, utställningen varade mellan 25 jan. och 15 feb. 1857 Tavlan ställdes också ut bland annat i Köln och Berlin sedan till Salon Carre i Paris där den hyllades. Därefter ställdes den också ut i Stockholm där Larson tänkte skänka tavlan till staten tillsammans med köpet av Vattenfall i Småland, men då Larson på hösten inte fick sälja nämnda tavla tog han ned den stora tavlan och tog den med sig när han lämnade Sverige och fortsatte sina resor, han visade den under några år, sista gången någon skrivit om tavlan var 1863, Efter Larsons död i London försvann tavlan.  Related Paintings of marcus larson :. | Skepp pa stormigt hav | Skepp pa stormigt hav | Nattlig marin med brinnande fartyg | Waterfall in Smaland | Dramatiskt forslandskap med figurer och kvarnbyggnader |
Related Artists:
Frederick Macmonnies
American Sculpture 1863-1937,American sculptor and painter. During his apprenticeship in New York (1880-84) with Augustus Saint-Gaudens, who discovered and encouraged his talent, he rose from menial helper to assistant, studying in the evenings at Cooper Union and the National Academy of Design. Through Saint-Gaudens he met two architects who later became invaluable colleagues: Stanford White and Charles F. McKim, who lent him money in 1884 to go to Paris. He studied drawing at Colarossi's then went to Munich, attending drawing and portrait classes at the Akademie (1884-5) and worked for Saint-Gaudens again (1885-6). In Paris he studied sculpture with Alexandre Falguiere at the Ecole des Beaux-Arts,
Louis Loeb
Landscape, Portrait, Figure-idylls American 1866-1909
BELLINI, Giovanni
Italian High Renaissance Painter, ca.1430-1516 Giovanni Bellini (c. 1430 ?C 1516) was an Italian Renaissance painter, probably the best known of the Bellini family of Venetian painters. His father was Jacopo Bellini, his brother was Gentile Bellini, and his brother-in-law was Andrea Mantegna. He is considered to have revolutionized Venetian painting, moving it towards a more sensuous and colouristic style. Through the use of clear, slow-drying oil paints, Giovanni created deep, rich tints and detailed shadings. His sumptuous coloring and fluent, atmospheric landscapes had a great effect on the Venetian painting school, especially on his pupils Giorgione and Titian.